Vilken berg och dalbana! Varannan dag huvudvärk och total orkeslös. Känner mig sönderstressad. Morgonen bestod utav skrik, gap och ledsna miner när ingen av oss flickor vaknade på rätt sida. Efter att äntligen lyckats få flickorna till förskolan och Alva godtog att jag gick så stressade jag till bussen. Parkerade bilen, får med mig väska och matlåda och ska bara springa de sista 3 metrarna till bussen, så ser jag hur bussen åker iväg....
Det blev till att åka bil till jobbet (idag igen) och efter att jag skällt ut Kim i bilen på väg till jobbet (stackars min man, inte hans fel) så lyckades jag igen att ta mig i tid.
Idag skulle jag sluta 14.30 för vi skulle ha ett möte på förskolan klockan 15. Jag sitter 14:15 på jobbet och tittar på klockan. Snart ska jag stänga av telefon linjen tänker jag och då ringer det. Sista samtalet tänker jag.. Dum ide för såklart är det inget lätt ärende och när jag äntligen kan lägga på är klockan 14:45. Skrik och panik så flyger jag ut från jobbet, stressar och springer till bilen och är på förskolan 15:15 efter en diskution med Nina på gården att jag inte ska hämta henne utan ska gå på ett möte. Världens sämsta mamma kliver in på mötet och jag är helt slut.
Vad kan man vänta sig? Jo total huvudvärk, utmattad och slut vill jag bara gräva ner mig men tar en sista kraftansträngning och duschar med båda flickorna (nej det var inte min ide) innan jag stupar ner i soffan och får mysa med tjejerna innan sänggåendet.
Kim slår sig också ner efter en stund och det är då det händer. Jag får sendrag i foten. Jag har haft sendrag i foten så himla ofta på sistone. Jämnt. Nästan varje kväll och det vill lixom inte ge sig. Kim googlar (ja jag vet att man inte ska) och denna gång var det faktiskt bra!
Vad skulle ni diagnosera mig med? Symptom: Trötthet, utmaning, sendrag?
Jag lider antagligen av den mycket vanliga sjukdomen: Brist på järn
Kommentera